Etiketter

söndag 19 augusti 2012

En början-69

"Något är fel Hans, jag känner det, vet det...vänta...jag..."

En början-68

"Jo men visst du...ha, ha...jättekul...så du påstår att kvinnor är lika intelligenta som en man...ha, ha....den var rolig du...riktigt, riktigt rolig."

En början-67

Med fasa insåg jag att det var ett par trasiga jeans som innehöll ett ben av kött och blod. 

En början-66

Skorna var skavda där fram, och sulan såg ut som en gäddkäft utan tänder, men han log ändå, mannen jag så väl kände igen, men inte kunde placera.

En början-65

Berget var täckt av vita rosor, och mitt bland dem stod en svartblänkande bänk. Hur i all världen har någon lyckats få dit den? tänkte jag, och tog fram kameran. 

En början-64

"Rosa gummistövlar? Du kan väl för bövelen inte ha ett par rosa gummistövlar", sa min far och tog ned ett par mattsvarta med en vit sjörövarfigur på.
Det var den dagen jag bestämde mig. 

fredag 10 augusti 2012

En början-63

Med ett fast tag runt repet svingade Hans sig in över fönsterkanten, och försökte att inte titta nedåt, men misslyckades och kände hur det hisnade i magen då han sneglade ned mot den sovande staden.

En början-62

Knakande grenar, ett högt klickande. De var här igen...de förhatliga fotograferna.

En början-61

Papperskassarna Tea bar verkade väldigt tunga, så jag sprang fram för att hjälpa henne.

En början-60

"Redogör noggrant vad som hände Fru Nilsson, så ska vi säkert fånga tjuven", sa polismannen och sneglade på sin kollega som hade svårt att hålla sig för skratt.

En början-59

Gläfsande kom hon mot mig, min älskade hund som varit borta så länge. Öronen fladdrade, och de brunsvarta ögonen var fulla av glädje.
"Lady, kom hit", röt mannen som kommit med henne. "Hit, sa jag."
"Vad gör ni med min hund? Boncy kom då gumman, skynda dig." Min röst var hes av rörelse.

En början-58

"Järnspikar", viskade Pia och famlade i mörkret efter nycklarna som fallit ur jeansen.
Hon lyfte försiktigt på kudden för att inte väcka mannen i sängen, och var helt oförberedd när en pistol blottades.

En början-57

"Jag drunknar. Hjälp mig. Jag...drunknar", skrek kvinnan långt ute på den silverskimrande sjön. "Hjääääälp."
Jag satte mig lugnt ned på stranden, och iakttog hennes dödskamp, väl vetande om att ingen, ingen skulle hjälpa henne.

En början-56

Hand i hand med fiskespöna över axeln, och maskburken i ett fast grepp gick barnen mot sjön.

En början-55

Havet glittrade välkomnande då jag steg i det, och jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig det som väntade nere på djupet.

torsdag 2 augusti 2012

En början-54

De tre barnen sänkte rösterna så fort de trädde in i skogen, rädda att gubben från skjulet skulle höra dem. Maja hade minsann sett honom flera gånger, och vem som helst kunde väl se att han var en elak fyllis.

En början-53

"Inte ett ljud."
"Jag lovar."
"Inte ens det endaste knyst är okej. Förstår du det?"
"Mm."

En början-52

Telefonsvararen startade, och rösten från två barn hördes. Magnus hukade, och tittade in genom balkongdörren. Låg musik strömmade ut från ett rum längre in.

En början-51

"Jomen visst du. Försök lura mig med något annat. Alla vet väl att Per och Pia är vänner, inget annat. Giftermål? Ha, ha...nä, nä."

En början-50

"Farmor, vem är det här?", sa jag och pekade på ett gulnat fotografi av en ung kille som någon skrivit ett frågetecken under.
"Ja du lilla vän", sa hon och tittade allvarligt på mig."Jag vet inte om jag får berätta det. Fråga din mor istället."

En början-50

"Farmor, vem är det här?", sa jag och pekade på ett gulnat fotografi av en ung kille som någon skrivit ett frågetecken under.
"Ja du lilla vän", sa hon och tittade allvarligt på mig."Jag vet inte om jag får berätta det. Fråga din mor istället."

En början-49

Jag och min bror gömde oss under bordet då vi hörde pappa på farstubron. Rädda att han skulle se oss drog vi ned duken så långt vi kunde, och satt tysta som möss.

En början-48

Spegeln ramlade i golvet och sprack i tre nästan lika stora delar.
"Det där betyder sju års olycka", sa Hans.